Publicerad: 12 juni 2013

DN skriver om Östersjöns fosfor på ledarplats

DN skriver på ledarplats den 11 juni 2013 att kraven som ställs på Sverige vad gäller åtgärder för att minska fosforutsläppen till Östersjön är orealistiska och orimliga.

Artikeln föranleds av att nya siffror har börjat cirkulera inför höstens miljöministermöte i Köpenhamn, där Helsingforskommissionen (Helcom) ska revidera mål för hur Östersjöns miljö ska räddas. Det senaste förslaget innebär för Sverige en minskning av belastningen av fosfor till Östersjön med 570 ton vilket är ungefär en fördubbling av det gamla betinget. Det överstiger framför allt de 430 ton fosfor som jordbruk, industrier, reningsverk, dagvatten, enskilda avlopp och hyggen tillsammans släpper ut per år.

Ett problem för Sverige i sammanhanget är det stora läckaget av fosfor från skogs- och jordbruksmark. Då inte alla länder har lika bra koll på sitt bakgrundsläckage har man inte tagit hänsyn till detta vid utformningen av förslag till utsläppsminskning vilket drabbar Sverige och Finland speciellt. DN skriver att SMED-konsortiet borde göra en insats genom att exportera sin kunskap om modellering av kvävets och fosforns rörelser i både skogs- och jordbruksmark till fler Helcom-länder.

En annan viktig faktor i sammanhanget är Östersjöns stora bakgrundsläckage av fosfor. DN ställer frågan om det inte är berättigat att ta fram mer realistiska mål för 2020. I stället för att ha miljömål som där ett hav omgivet av 90 miljoner människor ska återgå till ett nästan jungfruligt tillstånd bör konkreta och motiverade miljöinsats sättas in, skriver DN. I Sverige: anlägga våtmarker och förbättra enskilda avlopp. I andra länder finns andra viktiga åtgärder: ”Med mer realistiska mål och delmål blir det lättare att få med sig alla som ska göra jobbet. Det gäller att bädda för en politik kantad av delsegrar, i stället för missmod på grund av utopiska mål”.

Läs mer om Sveriges skogsläckage i SMED-rapport nr 109 och SMED-rapport nr 52 samt om jordbruksläckage i SMED-rapport nr 57 och SMED-rapport nr 103.

Tillbaka till startsidan