Matavfall 2010 - från jord till bord
Målet med studien är att ta fram förbättrade data över både uppkommet totalt och separat insamlat matavfall i hela kedjan. Syftet är att kunna använda dessa data för uppföljning av de föreslagna miljömålen om matavfall och för att få fram en metod som medför att data kan följas upp med jämna mellanrum.
Bifogade filer
- Slutrapport (881 kB)
I rapporten redovisas dels uppkomna mängder matavfall från respektive del i kedjan (det vill säga mängder som kan finnas både i det blandade restavfallet samt utsorterat) samt de mängder som är insamlade separat och som går till biologisk behandling.
Vi har använt flera metoder för att ta fram data över uppkommet avfall. Många delar av kedjan täcks in med hjälp av avfallsfaktorer (metod och beräkningar redovisas i Bilaga 1), vidare använder vi befintlig statistik framtagen av bland andra Avfall Sverige.
Resultaten sammanfattas i Tabell 1. Det finns naturligtvis flera källor till osäkerheter. I undersökningen över uppkomna mängder ingår inte alla aktörer som kan generera avfall, urvalet som avfallsfaktorerna beräknas utifrån är litet och när det gäller insamlade mängder är fördelningen mellan olika sektorer osäker eftersom den mycket bygger på en uppgift att 80 % av matavfallet kommer från hushåll och 20 % från verksamheter, hur denna uppgift har tagits fram är oklar. Vid framtagandet av avfallsfaktorerna har vi endast beräknat dessa på separat insamlade mängder och inte tagit hänsyn till att en del matavfall troligen kastas tillsammans med det blandade avfallet även om man har utsortering och separat hämtning av matavfallet. Vidare finns det strömmar som inte är inkluderade i beräkningarna så som flytande matavfall och fettavskiljarslam liksom mat som går i retur från handlare till grossist. Inte heller matavfall som hemkomposteras ingår. För data gällande livsmedelsindustrin har det också varit svårt att bedöma om det är en bi-produkt eller ett avfall.
Tabell 1. Uppkommen mängd (ton), andel av total uppkommen mängd (procent), insamlad mängd matavfall (ton) och insamlingsgrad i olika sektorer år 2010. Avrundade siffror.
| Sektor |
Uppkommen mängd (ton) |
Andel av total uppkommen mängd (%) |
Separat Insamlad mängd (ton) |
Insamlingsgrad (%) |
| Jordbruk |
? |
? |
? |
|
| Livsmedelsindustri |
171 000 |
17 |
? |
|
| Livsmedelsbutik |
39 000 |
4 |
8 400 |
22 |
| Restaurang |
99 000 |
10 |
9 500 |
10 |
| Skolkök |
26 000 |
3 |
17 000 |
65 |
| Sjukhuskök |
? |
? |
3 500[1] |
|
| Hushåll |
674 000 |
67 |
134 000 |
20 |
| Varav oundvikligt matavfall |
435 000 (65 %) |
|||
| Varav onödigt matavfall |
239 000 (35 %) |
|||
| Totalt |
1 010 000 |
|
169 000 |
|
Slutsatsen från denna studie blir att det är mycket stora mängder matavfall som uppkommer i Sverige. Det mesta kommer från hushållen och finns i kärl- och säckavfallet (soppåsen), endast små mängder samlas in separat. Baserat på våra resultat är det större andel oundvikligt matavfall än onödigt i hushållen – för restauranger och storkök har vi ingen uppgift.
[1] De insamlade matavfallsmängderna från sjukhusen har utelämnats vid beräkningar av insamlingsgraden p.g.a. att uppgifter om uppkomna avfallsmängder inte kunde erhållas. Dessa mängder ingår heller inte i de totalt insamlade matavfallsmängderna i tabellen.
