Framtida avfallsmängder och avfallsbehandlingskapacitet

SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur stor mängd avfall som förväntas uppkomma fram till 2030 baserat på prognos från Konjunkturinstitutet för 2035. SMED har även satt de förväntade avfallsmängderna i relation till befintlig och planerad avfallsbehandlingskapacitet i Sverige för samma period, och bedömt huruvida behandlingskapaciteten är tillräcklig för att ta hand om de avfallsmängder som förväntas uppkomma. Hur avfall kommer att behandlas i framtiden beror dels på vilka styrmedel som sätts in både nationellt och på EU-nivå, dels på hur marknaderna för avfall och för sekundära råvaror utvecklas.

Storleksordningen på den sammanlagda deponikapaciteten i Sverige är svårbedömd. SMED uppskattar dock att återstående kapacitetet väl överstiger de avfallsmängder som deponeras idag och att det finns en återstående kapacitet som räcker längre än till 2030.

SMED bedömer att kapaciteten för att använda avfall som bränsle fram till 2030 är tillräcklig för att täcka det svenska behovet förutsatt att befintlig kapacitet behålls. Idag byggs kapaciteten ut. Rötningskapaciteten kommer sannolikt, precis som idag, vara beroende av ekonomiska styrmedel för att nå lönsamhet. Idag sker dock en utbyggnad av rötningskapacitet, vilket är ett tecken på att branschen tror på en långsiktig lönsamhet.

Marknadsförhållanden gör att materialåtervinning av svenskt aluminiumskrot, järn- och stålskrot samt returpapper sker både i Sverige och utomlands samtidigt som råvarorna både importeras och exporteras till och från Sverige. Handeln innebär en flexibilitet och att materialåtervinningen inte är beroende av att behandlingskapaciteten finns i just Sverige. Om mer avfall uppkommer i Sverige skulle det potentiellt kunna ersätta importerade mängder. Sverige har för tillfället inte tillräcklig kapacitet för att producera sekundär plastråvara av insamlade plastförpackningarna, export till Tyskland förekommer redan idag. Materialåtervinningskapaciteten för glasförpackningar kommer sannolikt fortsätta finnas i Sverige.

NV DiVA SMED Rapport Nr 1 2017