Fluorerade växthusgaser; kartläggning och kvantifiering av flöden och avfallshantering, steg 1

Befintligt system för insamling av information om fluorerade växthusgaser och modellen[1] för beräkning av utsläpp utvecklades för ca 10 år sedan, och har uppdaterats efter hand för att svara mot förändringar i omvärlden. På senare år har emellertid större förändringar, såsom EU-reglering av fluorerade gaser, trätt i kraft. Nuvarande insamlings- och modellsystem stödjer inte fullt ut uppföljning av förändringar till följd av nya bestämmelser och förväntade förändringar av kemikalieflöden.

Det nuvarande systemet möjliggör inte att i vissa hänseenden följa upp ”verkliga” förändringar i ingående parametrar såsom kemikalie eller typ av produkt. I och med att EU har implementerat direktiv för vissa fluorerade växthusgaser (842/2006, 2006/40/EG) samt att den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser (2007.846) trätt i kraft fr.o.m. 2009 finns det ökat behov av att kunna samla in och följa upp förändringar för berörda kemikalier och produkter. I befintlig modell antas alla fluorerade växthusgaser till luftkonditioneringssystem i motorfordon ha GWP 1300 (HFC-134a som tidigare var det enda förekommande), medan EU:s direktiv 2006/40/EG säger att de med GWP som överstiger 150 ska fasas ut. Med tanke på att emissioner av fluorerade växthusgaser från mobila luftkonditioneringssystem antas minska drastiskt enligt nuvarande prognoser (från 463 kton CO₂-ekvivalenter 2009 till 27 kton CO₂-ekvivalenter 2030) är det viktigt att utveckla ett hållbart insamlings- och beräkningssystem för kunna reflektera dessa förändringar. Även andra områden där fluorerade växthusgaser används i behållare för köldmedia, t ex värmepumpar, har genomgått stora förändringar och ökat kraftigt på marknaden under senare år. Det är osäkert hur väl det nuvarande insamlings- och beräkningssystemet förmår fånga upp marknadsförändringarna, varför relativt stora osäkerheter vad gäller ingående kemikalier både vid tillverkning och vid påfyllnad kan förekomma.

Eftersom HFC började introduceras i större omfattning på marknaden först 1993-1994, har för flertalet användningsområden skrotningen av varor och produkter innehållande HFC/PFC/SF_6, hittills varit liten eller obefintlig. Emissioner från skrotning och destruktion har därför under tidigare år inte varit någon viktig utsläppskälla, men då det nu passerat mer än 15 år sedan HFC/PFC/SF₆ introducerades i större omfattning, har denna fas ökat i betydelse och bör därför undersökas noggrannare. Dessutom behöver ”cirkeln slutas” i beräkningarna genom att klarlägga vad som händer med de fluorerade gaser som tas om hand vid skrotning, och då särskilt om dessa återvinns för förnyad användning eller om de destrueras eller exporteras.

Även i den nationella oberoende granskningen har påpekats att den osäkerhet som för närvarande finns runt varuhantering och avfallshanteringssteget borde ses över. De nationella granskarna har också kommenterat betydelsen av emissioner från regelvidrig avfallshantering (innefattande bl a att omhändertagande av fluorerade växthusgaser vid skrotning inte sker), och menar att även en uppskattning av denna del av de totala emissionerna bör inkluderas. En sådan uppskattning är dock mycket svår att göra och är behäftad med stora osäkerheter.

Befintlig modell för beräkning av emissioner av fluorerade växthusgaser till UNFCCC består av en Excelfil med ett antal sammanlänkade flikar och därtill hörande beräkningsmakron. I nuläget uppfyller denna modell behovet för årlig uppdatering av emissionsberäkningar, men om det visar sig under arbetet i det här föreslagna projektet (steg 1), att nya flödesvägar och/eller kemikalier ökat i betydelse och det därför är nödvändigt att utöka detaljrikedomen i indata, bör även modellen ses över i ett steg 2 för att eventuellt justeras eller konstrueras om.

Det övergripande målet med uppdraget är att förbättra systemet för insamling av information om fluorerade växthusgaser och modellen för beräkning av deras utsläpp för rapportering till EU och UNFCCC. Detta för att bättre kunna följa upp förväntade förändringar i flöden och emissioner till följd av de på senare tid gällande EU-direktiven och den nationella förordningen samt skrotning och avfallshantering.

Som ett första steg för att nå det övergripande målet syftar detta projekt (steg 1) till att förbättra metoden för insamling av dataunderlag samt analysera behoven av förändringar i den befintliga beräkningsmodellen.