Osäkerhetsanalys av modellerad kväveretention
En modell är alltid en förenklad beskrivning av verkligheten. Den kan ses som ett sätt att sammanställa befintlig kunskap och på så sätt utgöra ett rationellt sätt att räkna på flera olika processer i naturen samtidigt. I den nationella rapporteringen används HBV-NP-modellen för att beräkna flöden och retention.
Bifogade filer
För tolkningen av HBV-NP-modellens resultat är det viktigt att ha kunskap om de osäkerheter som finns i både modellens indata, utvärderingsdata och processbeskrivning. Retentionen kan variera stort mellan olika år inom samma avrinningsområde, i rapporten Modellerad kvävetransport, retention och källfördelning för södra Sverige visas att variationen från den totala retentionen från rotzonen till havet för ett antal avrinningsområde kan variera mellan 10-30% mellan olika år. En stor del av kväveretentionen sker i sjöar och retentionen blir därför beroende av koncentrationen i vattenmassor, andelen sjöyta samt sjöarnas placering i avrinningsområdet.
Ett inledande försök att kvantifiera delar av osäkerheter i beräkningarna gjordes inom SMED på uppdrag av Naturvårdsverket inom projektet ” Osäkerhetsanalys av bruttobelastning (PLC5) till följd av osäkerheter i indata”. Det här projektet kan ses som en fortsättning av arbetet att försöka kvantifiera modellosäkerheter och modellkänslighet för att kunna ge en mer komplett bild av den totala prediktionsosäkerheten.
SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP har använts för beräkningar av retention av kväve under lång tid för bl. a rapporteringar till EU. Som exempel kan nämnas PLC5 (2006) och PLC4 (2000) eller TRK som den också kallas. Metoden att beräkna retention med hydrologiska modeller är sedan dess etablerad.
Nu går SMED vidare analysen av beräkningarnas osäkerheter genom att kvantifiera osäkerheten i HBV-NP-modellens resultat till följd av de osäkerheter som finns i modellens beskrivning av kväveretention samt i driv och utvärderingsdata. Vi kommer att analysera effekten av olika kalibreringsrutiner och utvärderingskriterier, antaganden om parametervärden och tidsperioder på kväveretentionsberäkningarna.