Utvärdering av införande av normgödsling samt effekten av uppdaterade näringshalter i stallgödsel

Föreliggande tekniska rapport är resultatet av ett projekt på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, med mål att utvärdera införande av normgödsling och effekten av uppdaterade näringssalter i stallgödsel i beräkningarna av läckaget av kväve från svensk åkermark.

Gödsling och skörd utgör de två största delposterna i beräkningarna av läckage av kväve och fosfor från jordbruksmark. För skörd används statistik avseende normskördar i beräkningarna, vilken visar den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser, och baseras på hektarskördar enligt de årliga skördeskattningarna för de senaste femton åren. För gödsling däremot, används i läckageberäkningarna statistik över det aktuella årets gödsling, och ingen eventuell trend i gödsling beaktas. Detta skulle kunna leda till att gödslingen inte tillräckligt väl motsvarar normskörden. För statistik över gödselmedel finns inte motsvarande uppgifter (dvs. normgödsling). Det finns inte heller någon metod utarbetad för att ta fram normgödsling. För att minska variationen i gödslingsdata som används i läckageberäkningarna och för att utvärdera eventuell långsiktig trend i gödsling har projektet utvärderat möjligheten att ta fram statistik över normgödsling. Historiska dataunderlag inventerades och en metod för beräkning av normgödsling togs fram. Metoden som användes var medelvärden baserade på statistik för enskilda grödor på regional nivå från de senaste tre åren av SCB:s Gödselmedelundersökning; 2009, 2011 och 2013. Att använda normgödsling i form av treårsmedelvärden visade sig dock ha begränsad kvantitativ effekt på nya läckageberäkningar för kväve för år 2013.

Vad gäller stallgödsel har senare års resultat från Gödselmedelsundersökningen visat på en kraftig ökning av kväve-, fosfor- och kaliumgivor, särskilt på slåttervall. Detta skulle delvis kunna bero på förändringar i gödselhanteringen och ändrade utfodringsnormer i Sverige som inte beskrivs fullt ut av de halter för växtnäringsinnehåll i stallgödsel som använts i undersökningen sedan 2003. Uppdaterade halter av kväve, fosfor och kalium i stallgödsel efter stall, lagrings-, och spridningsförluster har därför tagits fram med utgångspunkt i Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA. Dessutom har beräkningsmetoden förfinats genom att utnyttja mer detaljerad information om djurinnehav och spridningsmetoder från Gödselmedelsundersökningen för att få högre precision i modellberäkningen. Utifrån detta gjordes nya beräkningar av stallgödselgivor för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Då gödselgivorna till samtliga grödor summerats på riksnivå, ger de nya beräkningarna lägre nivåer av kväve, fosfor och kalium i spridd stallgödsel än de som publicerats ursprungligen. Effekten av att använda uppdaterad statistik över stallgödselgivor för kväve i läckageberäkningarna vara betydande. Detta bör beaktas vid jämförelse med tidigare år. Omräkning av stallgödselgivor och växtnäringsläckage rekommenderas från och med 2007 till och med 2013 vid behov, t.ex. om jämförelser ska göras över tid, såsom inför en miljömålsuppföljning.