Utsläpp från små avloppsanläggningar 2017

Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED i uppdrag att genomföra
en undersökning om situationen beträffande små avloppsanläggningar
(upp till 200 personekvivalenter, pe) i Sverige. Uppgifter för små avlopp
har inhämtats och sammanställts genom en riksomfattande webbenkät
till Sveriges samtliga kommuner.

För att beräkna belastningen från små avlopp behövs uppgifter om antal fastigheter
med små avloppsanläggningar (upp till 200 pe) och deras reningsteknik, vilken
samlats in via en webbenkät till Sveriges kommuner. Denna enkät skickades först
ut år 2015 och då nåddes en svarsfrekvens motsvarande 84 %. Inför kommande
HELCOM-rapportering (PLC7) har SMED under hösten 2017 genomfört en
kompetterande enkätstudie till de som inte svarade på teknikenkäten 2015. Efter
telefonuppföljning med kommunhandläggare uppnåddes en total svarsfrekvens på
93 % (21 av 290 kommuner har inte svarat).
Även om många kommuner anger att de har dålig kunskap om typ av teknik och
antalet små avlopp är det SMEDs uppfattning att kunskapen stadigt förbättras i
kommunerna. Det totala antalet fastigheter med små WC-avlopp
(avloppsanläggningar med vattentoalett ansluten) som kommuner rapporterat i
svarsenkäten är 665 968 st, vilket ligger nära det antal på 697 207 st som SCB tagit
fram ur fastighetstaxeringen för 2017. SCB beräknar att antalet folkbokförda i
fastigheter med små avlopp samma år uppgick till 1 201 935 personer.
Belastningsberäkningar genomförda i projektet, baserade på enkätuppgifter,
fastighetsstatistik och reningsschabloner visar att de små avloppen årligen släpper
ut 303 ton fosfor och 3133 ton kväve.
Det är viktigt att poängtera att de beräknade utsläppen (bruttobelastningen) avser
vad som kommer ut från anläggningarna till övre grundvattenytan eller till
närmaste dike/rör. Eventuell naturlig avskiljning (markretention), genom
växtupptag, fastläggning mm under transport till närmaste ytvatten ingår inte i
beräkningarna, då den inte kunnat kvantifieras. Forskarna är dock ense om att det
är i den omättade zonen den största retentionen sker. Från närmaste ytvatten till
havet beräknar SMED retentionen i sjöar och vattendrag varför mängden närsalter
som når havet (nettobelastningen) är lägre än de här redovisade utsläppen.