Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS

Med diffusa emissioner menas många mindre eller spridda källor till föroreningar som kan släppas till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda effekt på dessa media kan vara betydande och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa. Exempel på diffusa källor är atmosfärisk deposition, vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbrukning i hemmen, kemikalier som avges under en varas användning (exklusive avfall). Denna studie har fokus på den definition som finns i Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Här är t.ex. emission från små och medelstora företag (SME) klassade som diffus emission, likaså emission från enskilda avlopp.

Punktutsläppen av många miljö- och hälsoskadliga ämnen har minskat men produktionsvolymen ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Denna studie bidrar till att visa hur man kan få ökad kunskap om diffusa och sekundära källor. Genom att i framtiden eventuellt presentera ursprung och storlek av fler diffusa källor på webbplatsen Utsläpp i siffror (UTIS) kan allmänheten ta del av denna kunskap.

Projektet är en förstudie som har som mål att identifiera data över diffus emission som kan visas på UTIS. Det ska vara data som finns tillgängliga idag, d.v.s. det ska inte krävas nya mätningar för att ta fram data. Diffusa emissioner från varor är  viktiga och projektet ska sträva efter att hitta data över diffus emission från varor. Projektet består av tre delar:

  1. Identifiera data som idag finns på UTIS och som är diffus emission
  2. Identifiera nya data som kan visas på UTIS
  3. Föreslå hur diffusa emissioner kan presenteras tydligare på UTIS

Metoden för alla tre delarna var att använda sig av egna kunskaper och erfarenheter, kontaktnät inom SMED, tidigare rapporter, annan litteratur osv. Projektet har för varje källa bedömt följande parametrar: vilka ämnen eller ämnesgrupper källan rör, rör källan bidrag från allmänheten eller inte, kan data presenteras på karta eller inte, styrkor och svagheter med data.

Resultatet visar att det redan idag finns mycket data över diffus emission till luft på UTIS. Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data finns för många ämnen, t.ex. svavel- och kvävedioxid, partiklar, några organiska miljögifter, PAH och tungmetaller. Det finns data över diffus emission inom alla sektorer: energiförsörjning (t.ex. bränslehantering, panncentraler, egen uppvärmning), transporter (t.ex. personbilar, lastbilar), industriprocesser (t.ex. asfaltering av vägar), lösningsmedelsanvändning (färganvändning och lösningsmedel), jordbruk (t.ex. kogödsel, hästgödsel), avfall och avlopp (t.ex. vissa mindre reningsverk och trädgårdseldning), internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten. Dessa data presenteras geografiskt fördelade på UTIS (1×1 km).

Det finns stora möjligheter att visa fler data över diffus emission på UTIS. Från vattenrapporteringen EEA-WISE SoE (State of Environment): Emissions och Helcom finns data över kväve, fosfor och tungmetaller till vatten. Diffusa emissioner av organiska ämnen till vatten har ännu inte rapporterats av Sverige. Data finns från följande diffusa källor: atmosfärisk deposition, läckage från jordbruksmark, läckage från skogsmark och övrig mark, dagvatten samt enskilda avlopp. Dessa data rapporteras vart tredje år förutom enskilda avlopp som rapporteras varje år. Data finns geografiskt fördelade på fem vattendistrikt. I vissa fall kan man göra en finare geografisk fördelning. Förutom data från vattenrapporteringen finns data över utsläpp av många fler ämnen till vatten från olika källor i den nationella Screeningsdatabasen.

När det gäller diffus emission från varor finns det inga data som rapporteras utan data kommer från enskilda studier över specifika ämnen. I dagsläget har dessa data generellt för stora osäkerheter för att kunna visas på UTIS. Det finns däremot exempel på utsläpp för vissa ämnen från utvalda varugrupper som kan visas, t.ex. nonylfenol/nonylfenoletoxilater i kemiska produkter inkl. rengöringsmedel, kvicksilver från amalgamfyllningar, koppar från båtbottenfärger, etinylestradiol och andra substanser från läkemedel.

Det finns även möjlighet att i framtiden visa data över spridning av växtskyddsmedel till jordbruksmark, vilka redovisas fr.o.m. 2011 till EU enligt en EU förordning, geografiskt fördelade på specifika CAS nummer. Denna rapportering kommer att ske vart femte år. Det finns också data över mängder kväve, fosfor, tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB som tillförs jordbruksmarker via spridning av reningsverksslam. Statistik över producerade mängder reningsverksslam tas fram vartannat år, men det saknas exakta uppgifter över vart slammet hamnar.

När det gäller luftutsläpp finns nya data över LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) som är data över både källor och sänkor av koldioxid, lustgas och metan samt luftutsläpp från enskilda avlopp av lustgas. Båda rapporteras enligt CLRTAP och UNFCCC årligen. Dessa data är dock inte geografiskt fördelade idag, vilket i framtiden skulle kunna göras. Det finns också data över både luft och vattenutsläpp över närsalter, några organiska ämnen och metaller från små och medelstora företag (SME) idag i SMP. Dessa skulle kunna visas på UTIS, geografiskt fördelade. Andra källor där vi har bedömt att det inte finns tillräckligt bra data idag är t.ex. utsläpp av små partiklar (PM1) och utsläpp från skogsbränder.