Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs

Fallstudien för de nordiska länderna syftar till att utvärdera tröskelvärden avseende kapacitet (Annex I) och ämnen (Annex II) enligt PRTR-protokollet. Utvärderingen har baserats på tillgängliga data i ländernas nationella miljörapporteringsdatabaser, Europeiska-PRTR (E-PRTR) och, för utsläpp till luft, även data från CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). Ett antal ämnen till luft (NOX, SOX, NH3 och PM10) respektive vatten (total-kväve, total-fosfor, Pb och Hg) har inkluderats i analysen.

Vid jämförelse på europeisk nivå för luft, visar resultaten att E-PRTR-data inte fångar 90 % av motsvarande industriella utsläpp enligt CLRTAP för samtliga alla analyserade ämnen. För samtliga ämnen skulle ett avskaffande av tröskelvärden för föroreningar ha en positiv effekt på täckningsgraden i förhållande till CLRTAP. För NH3 och PM10 är skillnaden mellan E-PRTR och CLRTAP dock mycket stor och för dessa ämnen är det inte tillräckligt att avskaffa tröskelvärdena utan det krävs ytterligare åtgärder. För båda ämnena är det tydligt att djurhållning är den aktivitet där skillnaden mellan E-PRTR och CLRTAP är som störst. Detta tyder på att man bör se över PRTR-kapacitetströskeln avseende djurhållning, samt utvärdera beräkningsmetodiken enligt EMEP/EEA Guidebook. För PM10 kan man även konstatera att man bör uppdatera bilaga 4 i E-PRTR-vägledningsdokumentet, då PM10 ej är inkluderad som ett ämne som förväntas emitteras från djurhållning.
För utsläpp till vatten finns det inget dataset motsvarande CLRTAP, därför var det inte möjligt att jämföra på europeisk nivå. Följaktligen kan jämförelser för vatten endast göras mellan två dataset, data som rapporteras till de nationella miljörapporteringsdatabaserna och till E-PRTR.
Genom att ta bort tröskelvärdet för Pb skulle man fånga 90 % av de rapporterade utsläppen av ämnet i de nationella rapporteringsdatabaserna. För resterande ämnen krävs dock ytterligare åtgärder för att öka täckningsgraden. Avloppsreningsverk och fiskodling är de branscher som identifierats som mest relevanta för granskning av kapacitetströskelvärdena.

NV DiVA SMED Report Nr 4 2019