Utveckling av metod för att ta fram ett kvalitetssäkrat beräkningsunderlag avseende deponerade mängder avfall för beräkningsmodellen för CH4-utsläpp i klimatrapporteringen

I rapporten utreds två möjliga datakällor; WStatR(1) och EMIR. Analysen visar att EMIR inte är lämplig som datakälla eftersom alltför få anläggningar rapporterar in mängden genererad metangas. WStatR kan användas som datakälla, men under förutsättning att avfallsslagen som används i FOD-modellen(2) byts ut till samma som används i WStatR, d.v.s. EWC-Stat-koder.

Inom projektet har besök på sex deponier genomförts för att verifiera teorierna som framkommit. De viktigaste slutsatserna från dessa besök är:

  • Anläggningarna använder sig i många fall av egna kodsystem, vilket gör att omklassningen till EWC-Stat inte alltid är så enkel att göra.
  • Sammansättningen av det deponerade avfallet varierar mycket beroende på inkommande avfall och hur väl man sorterar. Detta påverkar möjligheten att få en bra skattning av DOC-värdet.
  • Avfall används naturligt som delar i konstruktioner. Detta avfall kan inte uteslutas som metangasproducerande. Däremot bedömer SMED det som att det är en ytterst liten mängd metan som genereras på detta sätt. Denna bedömning grundar sig på det faktum att man i de allra flesta konstruktioner vill ha stabila material och inte material som bryts ner i större utsträckning. I många fall använder man också avfallet ”ovan tätskikt” vilket gör att det metan som eventuellt bildas oxideras. Det är av större vikt att få kontroll över det avfall med organiskt innehåll som deponeras.
  • Avfall med högt organiskt innehåll bedöms inte användas som delar i konstruktioner utan idet avfall som används är nerta/stabila avfall. Risken för metanläckage kan därför anses vara liten.
  • Problem med avsättning för det avfall som kan brännas men är grovt, speciellt sommartid, vilket leder till att avfallet deponeras på dispens. Tilläggas kan att samtliga deponier ligger i Stockholmsområdet där det råder kapacitetsbrist till skillnad från många andra delar av landet. Situationen kan alltså se annorlunda ut där.

Mycket av det som deponeras på dispens är plast, som inte har någon påverkan på DOC-värdet, men väl på TOC (total halt kol). Uppmärksamhet krävs i kommunikationen med deponiägare och andra.Det här presenterade arbetet var en inledande test av några av de standardpa-rameteriseringar som användes i PLC5-beräkningarna. En fortsatt studie, finansierad inom ramen för SLUs fortlöpande miljöanalysarbete kommer att göras under 2009 för att täcka in fler jordarter och också större regionala skillnader vad gäller klimatfaktorerna.

(1)WStatR – Waste Statistics Regulation – EUs avfallsstatistikförordning. Data om uppkommet och behandlat avfall samlas in vartannat år. Hittills finns uppgifter för 2004 och i juni även för 2006.
(2)FOD-modellen – IPCCs beräkningsmodell First Order Decay