Förbättrad karta över P-halt i jordbruksmark

Beräkningarna av fosforbelastningen från jordbruksmark grundas bland annat på markens halt av fosfor (P). För PLC5 (Fifth Pollution Load Compilation) användes jordbruksmarkens innehåll av förrådsfosfor, P-HCl, för att definiera olika P pooler i ICECREAM-modellen. I detta projekt togs en ny karta över P-halt i svensk åkermark. Den tidigare dataunderlag utökades med resultat från den andra provtagningsomgången (omdrev 2001-2007) i miljöövervakningsprogrammet ”Yttäckande rikskartering av åkermark” . Sammanlagt har 5172 punkter med värden på markens fosforförråd (P-HCl) använts för att ta fram en heltäckande karta över P-halt i svensk åkermark. Då tätheten av dessa punkter var låg, beräknades värdet i varje 5x5 km gridcell som medianvärdet av alla P-HCl-värden inom ett
sökfönster på 25x25 km. De framräknade medianvärdena tilldelades åkermark utifrån åkermarksarealer i IAKS-block.

Den nya kartan innebär vissa förändringar jämfört med kartan som användes vid PLC5. Ungefär två tredjedelar av alla delavrinningsområden (66 %) får samma P-HCl klass som i PLC5 medan resten (34 %) av delavrinningsområdena får en annan klass. Baserat på resultat från tidigare utvecklingsprojekt ska man dock under PLC6 använda kontinuerliga värden över markens P-halt och inte klasser som användes i PLC5. Kontinuerliga värden över P-halter kan hjälpa till att få en mer nyanserad bild av
jordbrukets effekter på P-belastningen och därför behövs den bästa tillgängliga beskrivningen av den rumsliga variationen. En jämförelse i enskilda provpunkter mellan de nya värdena för P-HCl i matjorden och motsvarande värden i alven (som anses representera bakgrundshalter) visar att värden i matjorden i de flesta fall (94 %) är högre än motsvarande värden i alven.

Ett annat sätt att öka antal tillgängliga punkter och datatäthet är genom att ta hänsyn till andra jämförbara dataset. Jordbruksverket har analyserat ca 13 000 jordprover med den agronomiska metoden att skatta växttillgänglig P (P-AL). Denna metod innebär en svagare extraktion än P-HCl-metoden, som används för att skatta förråds-P och i detta projekt testade vi möjligheterna att hitta ett mer tillförlitligt samband mellan dessa två Pextraktionsmetoder (P-HCl och P-AL). Resultat från bägge dessa
extraktionsmetoder finns för sammanlagt 5166 punkter ur miljöövervakningsprogrammet ”Yttäckande rikskartering av åkermark”. Det direkta sambandet mellan dessa två metoder är alltför svagt med stor spridning kring det framtagna linjära sambandet. Sambandet kan förbättras genom att ta hänsyn till flera andra variabler, som t ex pH, mullhalt och PHCl-halt i alven. Trots en signifikant förbättring är dock sambanden fortfarande för svaga för att ge en tillförlitlig omräkning av P-AL till P-HCl.

Framöver bör dock nya forskningsrön styra valet av den mest lämpliga metoden (P-AL eller P-HCl) att beskriva P-pooler i marken och leda till modellutvecklingen. Oavsett vald metod är det viktigt att vara medveten om skillnader som kan uppstå på grund av en eventuell ändring i metodiken.