Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar

Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED i uppdrag att genomföra en undersökning om situationen beträffande små avloppsanläggningar i Sverige. Uppgifter för små avlopp har inhämtats och sammanställts genom en riksomfattande webbenkät till Sveriges samtliga kommuner.

Genom litteraturstudier och dialog med centrala aktörer i Sverige har reningsschablonerna för de små avloppen uppdaterats. Uppgifterna är viktiga både för internationell rapportering och för åtgärdsarbetet inom kommuner, länsstyrelser och vattenmyndigheter liksom på nationell nivå för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens policyarbete.

En webbenkät skickades ut till Sveriges samtliga kommuner. I enkäten efterfrågades hur många fastigheter med enskilt WC-avlopp och BDT-avlopp som finns i kommunen. För WC-avloppen efterfrågades även reningsteknik för anläggningarna.
Hela 245 kommuner skickade in kompletta svar, vilket motsvarar 84 %. Detta utfall är betydligt bättre än undersökningen 2010 som 137 kommuner besvarade.

Även om många kommuner anger att de har mycket dålig kunskap om typ av teknik och antalet små avlopp och att siffrorna främst ska betraktas som kvalificerade uppskattningar är det ändå vår uppfattning att kunskapen stadigt förbättras i kommunerna. Det totala antalet fastigheter med små WC-avlopp som kommunerna rapporterat, 625 000 st, ligger nu också nära det antal på 691 000 st som SCB tagit fram ur fastighetstaxeringen för 2014.

Inom projektet har vi även utifrån senaste kunskap uppdaterat reningsschablonerna (reduktionsgraden) för avskiljning av organiskt material (BOD), totalkväve (N-tot) och totalfosfor (P-tot) i olika typer av reningsanläggningar.
Schablonerna ska användas för att statistiskt uppskatta belastningen från små avloppsanläggningar. De ska inte användas vid val av metod för rening i enskilda fall. Schablonerna har tagits fram genom litteraturstudier och i samråd med en grupp ledande aktörer inom området i Sverige. För några anläggningstyper har reningsschablonerna justerats ned något för fosfor, eftersom studier visar att fällningskemikalier och fosforfilter inte byts som de ska, vilket leder till sämre avskiljning än vad anläggningarna har kapacitet för.

Belastningsberäkningar genomförda i projektet, baserade på enkätuppgifter, fastighetsstatistik och uppdaterade reningsschabloner, visar på en viss ökning av belastningen jämfört med undersökningen 2010 (3% ökning för fosfor).

Den utgående årliga belastningen från små avloppsanläggningar uppskattas nu till 295 ton P och 3 066 ton N. Dessa förändringar gör att det minskande antalet fastigheter utan kommunalt avlopp under den senaste 5-årsperioden (6 752 st) inte fått genomslag i minskad belastning.
Det är viktigt att poängtera att den beräknade belastningen avser vad som kommer ut från anläggningarna till övre grundvattenytan eller till närmaste dike/rör. Eventuell markretention, genom växtupptag, fastläggning mm under transport till närmaste ytvatten ingår inte i beräkningarna.

Rapporten beskriver befintlig kunskap inom markretention av fosfor från markbaserade avloppsanläggningar och konstaterar att det råder enighet om att fosfor binds betydligt bättre i den omättade zonen än i den mättade men att det råder oenighet och stor osäkerhet kring vilken långsiktig fastläggning som sker i den mättade zonen.