Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning 1990-2002

En metodik för att beräkna variationer i de svenska fossila CO2-utsläppen från uppvärmning, som beror på avvikelser från normala väderförhållanden, har tagits fram. Resultat från denna studie har bl.a. inkluderats i Sveriges tredje Nationalrapport om klimatförändringar (2001) samt i Sveriges årliga internationella rapportering till Klimatkonventionen (UNFCCC) avseende data för åren 1999-2002. I denna studie har beräkningar gjorts för vart och ett av åren 1990-2002 samt för en 30-årig normalperiod 1965-95. Vädrets samlade betydelse för uppvärmningsbehovet av byggnader har beräknats månadsvis för ett stort antal platser i Sverige med hjälp av modellen ENLOSS, som utvecklats vid SMHI, se bl.a. Taesler (1986) och CADET Energy Efficiency (1999). ENLOSS är en modell som detaljerat beräknar energiåtgång för uppvärmning av byggnader med hänsyn tagen till temperatur, vind, molnighet, solhöjd och luftens grumlighet (påverkar instrålningen). ENLOSS beräknar en s.k. ekvivalent temperatur som tar hänsyn till väderparametrarna i samverkan med byggnadens läge, egenskaper och användningssätt. Med utgångspunkt från denna ekvivalenta temperatur beräknas sedan ett Energi-Index, som är ett mått på hur mycket energi som krävs för att värma upp en specifik byggnad till normal rumstemperatur (+21°C) i förhållande till vad som behövs för motsvarande tidsperiod under normala väderförhållanden.

Samtliga beräkningar av normalårskorrigering har gjorts för en ”standardfastighet” med följande egenskaper:

  • Representerar blandad bebyggelse
  • Mekanisk ventilation
  • Värmebehovet för varmvatten ej inkluderat
  • Värme från belysning, personer i byggnaden, elektrisk utrustning o. dyl. har schablonmässigt räknats bort från värmebehovet
  • Tidskonstant 24h för beskrivning av värmelagring i byggnaden.

Med utgångspunkt från ENLOSS-modellens beräkningar av uppvärmningsbehovet på ett stort antal platser har en geografisk fördelning av uppvärmningsbehovet över Sverige bestämts med hjälp av s.k. optimal interpolation. Detta har gjorts månadsvis och därefter adderats till årsvärden. Dessa geografiska kartläggningar har sedan utnyttjats för att beräkna uppvärmningsbehovet årsvis, viktat mot befolkningsfördelningen, inom varje enskilt län. Denna information ger i sin tur underlag för att för varje år bestämma ett länsspecifikt Energi-Index. På detta sätt normerade värden för uppvärmningsbehovet för varje län, tillsammans med SCB:s siffror avseende den faktiska länsvisa uppvärmning av fastigheter med olika bränslen, har legat till grund för de beräknade normalårskorrigeringarna av fossil CO2-emission för varje år under perioden 1990-2002. SCB:s siffror utgår från de s.k. regionala energibalanserna, som summerat för alla län, utgör Sveriges årliga energibalanser. Sveriges årliga energibalanser, minskat med flygets bunkring och korrigerat med s.k. statistisk differens, ligger i sin tur till grund för Sveriges ”Reference Approach” i UNFCCC-rapporteringen.

I denna studie har beräkningar gjorts för två olika val av marginalbränsle (det bränsle som skulle använts/inte använts om vädret varit normalt), dels ”olja”, dels ”aktuell bränslemix” i resp. län för studerat år. Skillnaden mellan dessa båda alternativ var liten för de första åren under 1990-talet, men har därefter ökat. De normalårskorrigerade värdena som hittills rapporterats till Klimatkonventionen har baserats på olja som marginalbränsle.

För samtliga år under perioden 1990-2002, utom 1996, har den summerade normalårskorrigerade fossila CO2-emissionen från uppvärmning varit större än den verkliga. För år 1990, som är ett referensår i det internationella förhandlingsarbetet, var skillnaden mellan verklig och normalårskorrigerad emission stor. Den normalårskorrigerade emissionen var då drygt 3 miljoner ton större än den verkliga, vilket motsvarade ca 15%. År 2000 var motsvarande normalårskorrigerade emission ca 2,9 miljoner ton större, vilket innebar att den normalårskorrigerade emissionen var hela ca 25% större än den verkliga. I båda fallen antages olja som marginalbränsle. Båda dessa år var betydligt varmare än normalt.