Klassificering av påverkan av näringsämnen på rapporterings- och havsområden

Från TRK-projektets resultat har vi tagit fram kväve- (N) och fosfor- (P) belastningen i ton/år för varje TRK-område uppdelat i diffust markläckage och punktkällor. Hur detta är beräknat framgår närmare under avsnittet Bakgrundsdata för TRK-projektet. Detta ger det lokala bidraget från varje område. Tillförseln från de olika områdena har summerats enligt flödesordning och den totala belastningen från TRK-området inklusive uppströmsområdet har beräknats. Detta benämns total belastning. Det senare representerar förhållandena i huvudfåran och motsvarar det som transporteras vidare från området.

Fosfor finns enbart beräknat som bruttobelastning utan hänsyn till retention/interna transformeringar under vattnets väg via mark, i vattendrag och i sjöar. Kväve däremot är framtagen med retentionen inkluderad i varje område.

De TRK-områden, som utgör delar av huvudavrinningsområdena, överensstämmer i stort med rapporteringsområdena på land bortsett från Vänern och Mälaren som i den senare indelningen är uppdelad i 2 resp. i 5 delar. De kustnära rapporteringsområdena är däremot uppdelade i fler områden (18 områden mot 11 i TRK). Belastningen från de kustnära TRK-områdena samt i Vänerns och Mälarens lokala områden runt sjöarna har därför arealviktats för att erhålla den lokala tillförseln för dessa rapporteringsområden. Beräkningen av den totala belastningen till Vänerns och Mälarens rapporteringsområden har därefter gjorts genom att summera tillförseln från alla uppströms liggande områden till respektive område.

Till varje landanknutet havsområde (ca 430) har den summerade tillförseln från huvudavrinningsområdet/na, det kustnära kustområdet (arealviktat från de stora kustnära rapporteringsområdena) och direktutsläpp summerats.

Klassificeringen har utförts enligt två olika principer. I den ena metoden har belastningen i ton/år omräknats till ett jämförbart mått (mg/l), så att hänsyn tas till områdenas olika storlek. I den andra metoden beräknas kvoten belastningen/bakgrundsbelastningen, som ett mått på mänsklig påverkan. Med bakgrundsbelastning menas den belastning som inte är påverkad av mänsklig verksamhet, dvs. naturligt markläckage och inga punktutsläpp. I TRK-projektet beräknades bakgrundsbelastningen utifrån antagandet att åkermarkens bakgrundsbelastning för kväve motsvarade ogödslad betesmark och för fosfor motsvarade skog. Bakgrundsbelastningen för avverkad skog motsvarade den för skog.

I detta projekt har en omräkning av fosforns bakgrundsbelastning skett, där åkermarkens bakgrundstyphalt för fosfor ansatts till den för ogödslad betesmark på liknande sätt som för kväve.

Klassificeringen på rapporteringsområden på land har för kväve utförts utifrån mg/l med den lägsta klassgränsen baserad på en viktad typhalt för betesmarken. Övriga gränser baseras på bedömningsgrunder för sötvatten (NV 1999, där klassgränserna för arealförlust omräknats till mg/l utifrån medelavrinningsförhållanden i Sverige).

För fosforbelastningen på rapporteringsområden samt för både kväve och fosfor till havsområden har klassificeringen baserats på kvot belastning/bakgrundsbelastning och bedömningsgrunderna för vattendrag (Avvikelser för jämförvärden i vattendrag). Närmare motiveringar till klassificeringen och gränsdragningar framgår av avsnitt Genomförande och klassificering.

Antalet klassade rapporteringsområden på land är 1018 för kväve och 1017 för fosfor (två närliggande områden i TRK-resultaten har summerats till ett för fosfor). Områden som rinner till Norge och Nordsjön har inte beräknats inom TRK-projektet. Antalet klassade landanknutna havsområden och områden enbart med direktutsläpp är 406 för kväve och 407 för fosfor. Tillförseln från Norrström redovisas (syns som en liten plump på kartorna), men ej övrig tillförsel till Stockholms skärgård, eftersom en arealviktning för det stora TRK-kustnära området från Upplandskusten ner till Södermanlandskusten blir alltför osäker (tillrinningsområdena från öarna till de olika havsområdena finns inte klart digitalt och arealviktning på landdelarna känns osäker med de stora skillnader i markanvändning, som bör föreligga i denna trakt).

Det är viktigt att påpeka att det är påverkan baserat på beräknat belastningstillstånd som redovisas och inte en ekologisk status.