Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Syftet med projektet var att räkna om belastningen avseende kväve och fosfor för Sverige för år 1995 med samma metodik som användes i PLC5-beräkningarna (Brandt m.fl. manuskript). Detta för att få bättre jämförbarhet mellan åren än för de resultat som togs fram till FUT miljömålsuppföljningen (Ejhed m.fl. 2007). Jämförbarhet med belastning år 2006 skapades genom att en delmängd indata även för år 2006 omräknades. Resultaten beräknade för år 1995 jämfördes med resultat för år 2006.

Förbättringar genomförda inom detta projekt, jämfört med beräkningar i projektet FUT Miljömålsuppföljning för år 1995, berör beräkningar av belastning från enskilda avlopp och inkluderande av retention för fosfor från PLC5-projektet. Utöver dessa förbättringar, har retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet använts i detta projekt och beräkningsunderlag för dagvatten är identiskt som för år 2006. För år 2006 (jämfört med FUT Miljömålsuppföljning år 2005) har underlagen ändrats genom användande av 2006 års utsläpp från industrier (A, B) och reningsverk (A, B), metodik för enskilda avlopp, ny metodik för markanvändningsareal i tätorter, retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet och genom att retention inkluderats för fosfor. Jämfört med PLC5-projektet har underlag avseende belastning och utsläpp för år 2006 ändrats genom att de finska punktkällorna ej inkluderats och att belastningen från areal hyggesmark har beräknats med samma belastning som skogsmark, d.v.s. utan att ta hänsyn till högre belastning från areal hyggen.

Enligt denna rapport har den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton, motsvarande 23 %, från 1995 års nivå. Den antropogena bruttobelastningen av fosfor har minskat med totalt 270 ton eller 12 % från 1995 till 2006 enligt resultat i detta projekt (samtliga havsbassänger). Belastningen från reningsverk och industrier har minskat mest, med 29 respektive 20 % för kväve och ca 20 % vardera för fosfor mellan 1995 och 2006 (hela Sverige). Den antropogena nettobelastningen av kväve från jordbruksmark har minskat med ca 12 %.

Projektet syftade vidare till att utveckla TBV (Tekniskt Beräkningssystem för Vatten) i avsikt att förenkla urvalet av beräkningar som ska genomföras och tydliggöra det stora antalet beräkningar som krävs för att genomföra kompletta beräkningar till rapporteringar från systemet. Utvecklingen skulle leda till dokumentation av hur de olika beräkningarna hänger ihop. En fil bestående av en mall med samtliga beräkningar som ska köras i systemet (en s.k. styrfil) och en ny funktion i TBV som hanterar denna, har utvecklats i projektet och motsvarar behoven av förenkling och tydlighet som efterfrågades.