Teknikuppgifter och avloppsnät för reningsverk 2010

Genom detta projekt har teknikuppgifter och koordinater sammanställts för totalt 1 237 större – i regel dimensionerade över 200 pe - svenska avloppsreningsanläggningar, som bedöms vara i drift år 2010. Av dessa bedöms ca 480 vara tillståndspliktiga. Dessa uppgifter innebär en uppdatering av en liknande opublicerad lista som användes i samband med den svenska rapporteringen till PLC5.

Dessutom publiceras för första gången på riksnivå en approximativ beskrivning av anläggningarnas avloppsnät i form av en lista över vilka reningsverk som betjänar vilka tätorter och småorter. Dessa kopplingar kan också studeras i kartform på http://www.gis.scb.se/plan/VA/Avlopp2010/index.asp¹

I samband med EU:s avloppsdirektiv används begreppet ”agglomeration” om ”bebyggda områden lämpade för gemensam avloppsrening”. Direktivet ställer krav om avloppsreningen i agglomerations större än 2 000 personekvivalenter och begär också regelbundet information om berörda agglomerations och reningsverk. Sveriges senaste rapportering enligt detta direktiv omfattade 347 agglomerations, som betjänas av 353 reningsverk. Avloppsnäten beskrevs dock högst summariskt genom namnet på den förmodat största anslutna tätorten inom området.

I den här rapporten redovisas mottagande reningsverk för 2 573 tätorter och småorter. I dessa orter folkbokfördes 2008 7 804 000 personer, av vilka mot bakgrund av registerräkningar, 7 702 000 personer beräknades vara anslutna till kommunalt WC-avlopp.

Mot bakgrund av kända data om avloppsreningen från fastighetstaxeringsregistret bedöms att ytterligare 800 orter med en sammanlagd befolkning på 132 000 personer torde ha tillgång till kommunal avloppsrening. Alla utom 165 av dessa orter har mindre än 200 invånare.

En indelning av de kopplade orterna i agglomerations har också gjorts. Dessa agglomerations har en mycket sned storleksfördelning: de 350 största agglomerations har nästan 95 procent av de anslutna personerna och de tre allra största – Stockholm, Göteborg och Malmö – står ensamma för 35 procent.

Teknikuppgifter och storleksmått för reningsverk av B- och C-typ redovisas i Bilaga 8 tillsammans med andra variabler. För mindre reningsverk planeras dessa uppgifter användas i belastningsberäkningar.

Uppgifter om svenska orters kopplingar till reningsverk redovisas i Bilaga 7 och planeras vara grund för indelningen i agglomerations vid Sveriges rapportering enligt EU:s avloppsdirektiv.

I samband med undersökningen har upptäckts ett hundratal nedläggningar/omkopplingar av mindre reningsverk. Dessa redovisas inte här.

De publicerade uppgifterna bygger på en kombination av de svar som avgivits i Webbenkäten och – för icke svarande kommuner – tidigare kända uppgifter samt studier av miljörapporter och annan information på nätet. Svaren har redigerats genom att namn och anläggningsnummer standardiserats. Likaså har av sekretesskäl strukits uppgifter om ett antal mindre, enskilt drivna, anläggningar.


¹ Motsvarande länk – men med färre kända kopplingar – användes av uppgiftslämnarna som kartstöd vid besvarandet av webbenkäten.