Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar

I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på lerjordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräkningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbearbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. Förändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrationer i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimatperiod ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och typområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områden varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsvarande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördelning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koefficienterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.