Påverkansbedömning för ytvatten enligt EG´s Ramdirektiv för vatten

Enligt EG´s Ramdirektiv för vatten - i rapporten benämnt Vattendirektivet - ska en första analys av påverkan och dess effekter på vattenstatus ske under 2004 och rapporteras till EU-kommissionen i mars 2005. I bedömningen som utförs 2004-2005 ska även en prognos för perioden fram till 2015 ingå. I föreliggande rapport redovisas metoder, verktyg och modeller för att klara databehovet för denna analys. Rapporten redovisar också i vad mån SMED&SLU och erfarenheter från TRK-projektet kan bidra med data till påverkansbedömningen samt utvecklingsmöjligheter för att ytterligare anpassa systemutvecklingen i SMED&SLU till Vattendirektivets krav på data.

Rapporten fokuserar på föroreningspåverkan och dess effekter i form av övergödning samt fysisk påverkan i form av flödes- och nivåreglering. Även andra typer av föroreningspåverkan (försurning, metaller, organiska miljögifter och bekämpningsmedel), fysisk påverkan (nivåsänkning, vattenuttag, vandringshinder/dammar och strukturell förändring) och övrig mänsklig påverkan redovisas.

För att underlätta de analyser som ska göras är det en stor fördel om påverkansdata kan kopplas till enskilda vattenförekomster och därmed också vara möjliga att ha med i kartpresentationer. För att klara att hantera såväl data som beskriver ytvattenförekomsternas läge och gränser, som data som beskriver status och påverkan på dessa ytvattenförekomster, behövs en gemensam databastruktur. Varje ytvattenförekomst kopplas här till successivt större avrinningsområden i ett hierarkiskt system. Den minsta enheten är ytvattenförekomstens avrinningsområde följt av SMHI:s delavrinningsområden, TRKområden, huvudavrinningsområden och slutligen vattendistrikt. Förslag ges på kartunderlag som följer denna databasstruktur för en första identifiering av betydande påverkan inom avrinningsområden i Sverige.

För olika typ av metoder, verktyg och modeller som kan användas för kvantifiering av påverkan och dess effekter redovisas bedömningar av möjligheterna till tillämpningar i den påverkansbedömning som ska göras under 2004-2005. Dessutom ges en mer ingående beskrivning av ett urval av modeller. Urvalet är baserat på att modellen är, a) anpassad för svenska förhållanden, b) tillämpad på svenska vattensystem, c) allmänt tillgänglig (antingen att använda eller att erhålla data från) och d) dokumenterad.

För varje modell redovisas bl.a. syfte, typ av påverkan som kvantifieras, koppling till faktorer för tillstånd och effekter, tidsupplösning och geografisk upplösning, styrka och svaghet samt plattform och programvaror. Med hjälp av denna information ska man kunna avgöra vilken modell som är relevant för olika situationer. Dessutom ges information om internetlänkar, modellhistorik, ingående submodeller, relevanta referenser och kontaktuppgifter för att få tillgång till data eller resultat från modellen i fråga.

För det inledande arbetet med karaktärisering och påverkansbedömning inför rapporteringen 2004-2005 kan man prioritera att beskriva påverkan av eutrofierande ämnen. Man börjar då med att inom ett huvudavrinningsområde först lokaliserar de största punktutsläppen av fosfor och kväve. Befintliga TRK-data avseende beräknad kväve- och fosforbelastning per TRK-område för perioden 1985-2000 samt underlagsdata kan primärt användas. Först måste dock en uppdelning av TRK-områdena på de fem Vattendistrikten samt sammanlänkning av TRK-områdena med SMHI:s kustområdesregister göras.

För många större sjöar och många kustvatten kan sannolikt eutrofieringsstatus klassas med hjälp av information från nationell och regional miljöövervakning och samordnad recipientkontroll. Om det inte finns data från recipientkontroll i en vattenförekomst så är det inte sannolikt att vattnet är betydligt påverkat av punktutsläpp. TRK-systemet och resultat från TRK-beräkningar kan användas för att identifiera större områden som är eutrofierade p.g.a. läckage från jordbruksmark.

Om behov finns skulle förnyade beräkningar kunna göras för avrinningsområden som är mindre än TRK-områdena t.ex. på delavrinningsområdesnivå. En möjlighet är också att beräkningar på delavrinningsområdesnivå endast görs för de TRK-områden som identifieras ha betydande påverkan från kväve- och fosforbelastning. Ett tröskelvärde för vad som är betydande påverkan måste i så fall tas fram t.ex. baserat på avvikelse från den ”naturliga” bakgrundsbelastningen. Ytvattenförekomster i TRK-områden med liten närsaltpåverkan, d.v.s. under tröskelvärdet, skulle då kunna grupperas och klassas som god status eller bättre m.a.p. kväve och fosfor och ytvattenförekomster med betydande närsaltpåverkan (över tröskelvärdet) skulle kunna klassas som ”riskvatten” med måttlig status eller sämre.

Sammanfattningsvis kan således SMED&SLU tillhandahålla data som rör kväve- och fosforbelastning på vatten från punktkällor och diffusa källor. Exempel på data som kan tillhandahållas är bruttobelastning, nettobelastning och källfördelad belastning av kväve, bruttobelastning av fosfor, normaliserad markanvändning och avrinning. En viss anpassning kan emellertid krävas för att uppfylla vattendirektivets krav. Exempelvis bör upplösningen generellt förbättras till delavrinningsområdesnivå (i varje fall inom TRKområden som identifieras ha betydande närsaltpåverkan). Nya kunskaper om fosfor bör också implementeras för att kunna göra korrekta beräkningar av både brutto- och nettobelastning. Det beräkningssystem som beräknar diffusa utsläpp kan på sikt också utvecklas till att hantera andra ämnen, exempelvis metaller.

Ett utökat samarbete inom SMED&SLU kan, om efterfrågan och tillgång på data finns, resultera i att SMED&SLU också kan komma att tillhandahålla påverkansdata rörande markanvändning, reglering och vattenuttag.