Förbättring av dagvattenberäkningar

Projektet har genomförts i syfte att förbättra metodiken för beräkning av kväve- och fosforbelastning från tätorter och vägar. Projektet inleddes med en enkätstudie där landets 22 största kommuner lämnade uppgifter angående hur stor del av dagvattnet som går till recipient, reningsverk, dagvattendammar, våtmarker eller annan dagvattenrening. För övriga kommuner skattades dessa uppgifter utifrån svaren från de mindre kommunerna i enkäten.

En litteraturstudie genomfördes därefter för att sammanställa kunskap angående reningsgraden av näringsämnen i dagvattendammar och våtmarker för framtagande av reningsschabloner.

Geografiskt minsta enhet (HRU-Hydrologic Response Unit) för beräkning av belastning från dagvatten i tätort bestämdes genom GIS-analys av kartskikten: Svenska Marktäckedata (SMD), Översiktskartans tätortsavgränsning, SMEDs delavrinningsområden och depositionskarta från Matchmodellen. Denna analys gav upphov till 142 803 HRUer.

Beräkningar har även genomförts i syfte att uppskatta näringsbelastning från vägar utanför tätorter. För detta ändamål har Vägverkets nationella databas använts. Minsta geografiska beräkningsenhet var i detta fall en vägsträcka. En vägsträcka utgör enligt Vägverket en väglänk mellan två vägnoder och det finns i Sverige 132 113 väglänkar utom tätort. För varje vägsträcka finns ÅDT (antal fordon per årsmedeldygn), vägbredd och längd angiven.

De avrinningskoefficienter och läckageschabloner för kväve och fosforbelastning som använts har hämtats från dagvattenmodellen StormTac.

Med hjälp av dessa ingångsdata och uppgifter om nederbörd per kommun har bruttobelastning för N-tot och P-tot beräknats.

Därefter har belastning som går till reningsverk och de fraktioner som renas i dagvattenrening dragits bort och en utgående nettobelastning till recipient har erhållits.

Resultaten visar att den totala kvävebelastningen från tätorter beräknats till 1 740 ton per år, medan vägar utanför tätorter bidrar med 480 ton per år.

Fosforbelastningen har beräknats till ca 200 ton per år från tätorter och 50 ton per år från vägar.

Rening genom dammar, våtmarker och andra åtgärder inom tätort beräknas uppgå till ca 30 ton kväve och 5 ton fosfor per år. Rening i Vägverkets ca 400 dammar har inte kunnat uppskattas inom projektet.

De nu framräknade belastningssiffrorna ligger något över de som redovisats i den nationella miljömålsuppföljningen (Ejhed et al., 2007). Där angavs kvävebelastningen från tätort till 1 540 ton/år och fosforbelastningen till 240 ton/år. Även om detta projekt tagit hänsyn till dagvattenrening i tätort har belastningen ökat. Detta kan förklaras genom den förbättrade markanvändningsinformationen och uppdaterade statistiken från kommunerna. Övriga parametrar har endast ändrats marginellt sedan förra beräkningen.